Vänner gör mig hög

Det blev mer skumvin än planerat igår... huvudet känns lite ömt och skakigt, men ja! Det var det värt. Jag tror jag helt enkelt har en tendens att bli hög på vänskap och umgänge. Jag känner lycka när jag ser vänner och släktingar bekanta sig och trivas med varandra medan de äter maten jag lagat. Jag har aldrig varit någon förespråkare för "barnbord", jag tycker att det är lumpet av vuxna att anta att barn, bara för att de råkar vara lite samma ålder, automatiskt ska trivas ihop, som om "att vara barn" skulle vara en gemensam hobby de har. Men nu blev det ändå ett sådant pga av utrymmesbrist och se, det fungerade till och med över språkgränserna. Mina svenska valpar var lite skeptiska innan de finska kom, men sen var det inga problem. Förbluffande. Eventuellt är mina ungar inte så blyga som jag var, eller så är mina vänners barn bara trevligare än de främmande småkusiner jag antogs trivas med som barn. Fullt möjligt, det med.

Igår kom det ett gult kuvert med posten. Inuti fanns en muffinsbok och varma hälsningar från USA-vännen. Jag blir helt stum och rörd av allt stöd som når mig, via kära virtuella vänner på mammalistan, genom telefonsamtal från skrivaröar och skärgårdsturnérare och tänker, att mig går det nog ingen nöd på, jag känner mig tillräckligt stark för det här tack vare er.

Mamma skulle få besked igår om nya undersökningar och behandlingen, men ingen ringde och ingen gick det att få tag på. Idag visade det sig att det var ett fall av lunginflammation som var orsaken till informationsbortfallet och att inget omfattande händer under de närmaste dagarna. Det här betyder att jag kan resa på mitt livs första skidsemester (tre dygn), som planerat, jag som aldrig varit högre upp i Finland än till Jakobstad. Eller sett ett par slalomskidor, mer än på bild. Jag är beredd att bli sällskapets slap stick clown och försöka lära mig något alldeles nytt, hoppas det blir kul! (Och att skidläraren ser ut som de gör i filmer, ha-ha! Blixtrande leende under svart mustasch, typ, lite Ken-aktig. Det skulle roa mig!)

Jag återkommer med rapport.


Cornelia