...beror på en strulig arbetssituation, som tar all min tid i anspråk, men som jag inte riktigt kan orda om här på bloggen så länge fackets jurister är mitt i skrivelserna. Så där löst kan jag säga att det handlar om en beställning som levererats, godkänts, men därefter, mot avtalet, refuserats. Ja, därför har man avtal, för att förhindra att det oförutsedda förstör det för en, men roligt är det ju inte att syssla med sånt här, hur rätt vi i arbetsgruppen än har. Obehagligt och ångestfyllt, i det närmaste.
Mera obehag har höstens loppcirkus förorsakat. Löss i familjen Hårfagre är vidrigt. Till all lycka är bara två av fem drabbade hittills, inte som för två och ett halvt år sedan när det kryllade överallt. Nu har vi bara sett några stycken äckliga fullvuxna existenser. Men man kan nog säga att luskamning i förebyggande syfte är det jag sysslar med allra mest just nu. Plus jobbstrulet.
Mamma är fortsättningsvis domnad i framtassarna och rätt knäckt över situationen. Tur att jag har så stora barn, att de kan hjälpa till med att hjälpa till!
Det kuligaste den här veckan har varit premiäryra på turnéteatern går, åh, vad jag älskar såna små glamourvirvlar mitt i allt annat.
Cornelia
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar