Berg- och dalbana sen senaste inlägget. Börjar lite tröttna just på den här berg- och dalbanan, tycker jag kan den nu. Men det har säkert karaktärsdanande effekter att uthärda och studera samma upp- och nerförsbackar om och om igen. ("Om och om igen" ska sägas på rikssvenska så som den välmodulerade reklamrösten säger det på ungarnas gamla disneyVHSar)

Isbjörnen fortsätter att växa i galen takt, nu är de strategiska måtten 9175 g och 69,5 cm. Det på bara börstmjölk. Muuu. Och han är inte ens fullt fyra månader ännu. Det betyder bland annat att jag inte får sova tillräckligt! Vilket igen betyder att bara tanken på att jobba lite under dagen gör mig darrig av utmattning. Men nu har jag faktiskt öppnat filen; man måste umgås med sitt stoff, det visste redan Cora S, skrivit lite, så att jag har en första helhet att titta på imorgon (om jag inte är alldeles död). Håh! Jag tror inte det är sant! En första version! Jag är värd en stor grogg, tycker jag! Men det är det nog för tidigt för. Jag nöjer mig med att kasta en nöjd blick på den gyllene påsen på den sneda hyllan. Påsen innehåller en flaska favoritwhiskey, Laphroaig, den värmer redan där den står för att den är en present från min vän och... eh, revisor.

Det är egentligen inte skåpet som är snett, utan golvet. Det är ett under att flaskan står där den står, en ask pectuspastiller på rymmen skulle alldeles säkert rusa ner i andra hörnet.

Nu när jag slutat jobba blir det plötsligt alldeles tyst på terassen. Duploknarkarna försvinner och jag behöver inte längre stänga ute deras dialog "Vi leker att dina föräldrar inte mera orkade med dig och att du måste flytta in hos oss!" Önsketänkande av systersonen gällande minsta prinsessan. Hennes jakande svar borde kanske oroa mig? När Ruffa också skällde i diskant måste jag lite, lite pressa min koncentrationsförmåga, där brände jag ytterligare 300 kalorier, gissar jag...

Det är strålande sommarväder! Om jag plockar ner handdukarna som hänger på tork kan jag se den solglittrande viken. Det ska jag göra. För sen vaknar Isbjörnen igen och ska ha sälmjölk. Det var hans morfars teori. Biologiskt lite svårförklarat, men sälmjölk lär till 90 % bestå av fett, så något säger det. Väl? Arf, arf, säger sälen.

Cornelia, zoologiskt förvirrad