Jag har låtit mig slukas av en känsla av ro. "Du eller aldrig" av Malin Kivelä svalde mig och jag bodde i Aijas värld i ett par dagar, trivdes med hennes ensamhet alldeles speciellt. Såna känslor ger inte populärkulturen, man kan inte reda bo i en damtidning. Ödmjukt tack.
Kodin Kuvalehtis telefonförsäljare ringde mig i dag när jag stod vid kryddhyllan i butiken (och distraherade mig till att köpa rosmarin istället för rosépeppar) och hade ett Fantastiskt Erbjudande. Jag sa att jag inte var intresserad och han ville veta varför och fick mig att känna mig som en viktig och framförallt seriös person, när jag deklarerade mina åsikter om KKs underliga präktighet som livshållning. Det blir en rätt intressant kontrast till de djupt missnöjdas och livsstukades klagan på insändarsidan, men ändå.
Förde mamma till sjukhuset idag. Trist i sig, men det där att delta i det praktiska känns viktigt. Besökte henne senare på kvällen igen med en DVD och bok. Nu ska jag försöka hålla mig vaken till23, när jag ska hämta ett barn från skolans filmkväll. Bok=Glass- projektet förser mig för tillfället med Kallocain.
Cornelia (vinkar trött)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar